Har varit mycket uppståndelse de senaste dagarna över vad som hände under en föreläsning av Lars Vilks på Uppsala universitet. Sammanfattningsvis hade Vilks ett föredrag gällande Uttrycksfrihet inom konsten, och hur religiösa grupper och lagar försöker begränsa detta. Under de minuter som föreläsningen fick fortgå så tog han upp exempel från bla kristendom som hycklats hårt under åren. När han sedan satte igång en film av konstnären Sooreh Heras som skildrade två homosexuella där ena mannen bar en mask skildrande profeten Muhammad. Vilks blir då attackerad av flertal personer, och ett femtiotal anhängare i publiken börjar gapa skrika och skandera Allah Ahkbar o dylikt. Föreläsningen om uttrycksfrihet inom konsten får avbrytas för våldsverkare.
Kan påpekas i sammanhanget att filmskaparen Sooreh är en kvinna som flytt Muslimskt förtryck i Iran och bosatt sig i Holland. Filmen syfte är att visa upp hyckleriet inom islam och homosexualitet. Filmen har tidigare hindrats att visas för rädsla av repressalier. Och där har vi problemet. I en mängd situationer så förhindrar stater, konsthallar, och media överlag att visa saker får komma till uttryck av rädsla för våldsamheter från fanatiker. Till och med den satiriska tecknade serien South park har hindrats från att visas då de skämtade på profetens bekostnad alldeles nyligen. Detta i Sverige 2010. Och seriens skapare har sedvanligt fått ta emot dödshot.
Har sett många åsikter att Vilks är mediakåt och medioker konstnär som bara vill provocera.
Ja, klart han är mediakåt, han är konstnär, det kan delvis sägas ingå i hans yrkesbeskrivning att han vill få ut ett budskap och använder media. Och det är som tidigare påpekat inte bara islam han isåfall provocerar utan religioner överlag. Och rätten och vikten av att provocera religion är något jag måste stödja. Religion har genom historian, och till stor del fortfarande idag, haft ett slags undantagstillstånd där en persons ”tro” inte är okej att ifrågasätta. Jag är villig att låta alla troende ha sin övertygelse och utöva den bäst de vill. Det är något jag kommer kämpa för hur dum jag än tycker religionen i fråga är. Men deras rättighet att utöva religionen stannar hos dem och bör inte förhindra mig att uttrycka mig. Att en troende anser att det är kränkande att någon som inte delar deras tro, bryter mot deras egna självpåtagna livsregler och reagerar med hot om våld är aldrig okej.
Att detta händer på ett universitet är än mer skrämmande. Det om något borde vara ett forum för fri-debatt.
20 maj hålls en aktion på facebook som kallas ”Everybody Draw Mohammed Day!” Jag kan för all del anse att flertal åsikter som yttras av personer som besöker den sidan är fördomsfulla, men jag tycker det är en sådan enkel och grundläggande sak att jag personligen skall kunna rita och publicera en bild av vad jag vill utan att riskera hot och våld. Det är inte så idag och kommer kanske aldrig bli, men man bör ändå alltid eftersträva det och inte låta mobbare och huliganer sätta reglerna.
Här är en teckning av Muhammad av William Blake från den gudomliga komedin av Dante Alighieri som skildrar profeten i Muhammad i infernot. Jag är ett stort fan av både Blake och Dante så det får vara ”passande”.

"See how I split open the crack in myself! See how twisted and broken Mohammed is!"